Lagar och regler om tillgänglighet
I Sverige har vi lagstiftning vad gäller tillgänglighet genom Diskrimineringslagen, Lagen om Offentlig Upphandling och flera andra regelverk. Dessutom finns generella riktlinjer och förordningar både inom landet och internationellt som på olika sätt berör området. Den 23 september 2018 trädde Webbtillgänglighetsdirektivet i kraft.
På den här sidan har vi sammanställt de lagar, regler och riktlinjer som gäller i Sverige. De lagar vi får mest frågor om har vi dessutom skrivit mer om på särskilda sidor. Där finns också möjlighet att följa med i aktuella uppdateringar och förändringar.
Tillgänglighet generellt
EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030
I mars 2021 antog EU-kommissionen en ny strategi om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030. Med den tioåriga strategin vill kommissionen förbättra livet för personer med funktionsnedsättning.
Personer med funktionsnedsättning har rätt till goda arbetsplatsvillkor, ett oberoende liv, lika möjligheter och att delta fullt ut i samhällslivet. Alla har rätt att leva utan hinder. Och det är vår skyldighet, som samhälle, att se till att dessa personer kan delta till fullo i samhället, på lika villkor som andra, sa Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande.
Strategin ska bidra till att alla med funktionsnedsättning i EU oavsett kön, etniskt ursprung, religion eller trosuppfattning, ålder eller sexuell läggning
- kan utöva sina mänskliga rättigheter
- har samma chanser och samma möjligheter att delta i samhället och i arbetslivet
- själva kan bestämma var, hur och med vem de ska bo
- kan röra sig fritt i EU oavsett vilka stödbehov de har
- inte längre utsätts för diskriminering.
Den nya och förstärkta strategin tar hänsyn till olika typer av funktionsnedsättning som innebär varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar.
EU:s tillgänglighetsdirektiv
EU:s tillgänglighetsdirektiv syftar till att säkerställa att personer med funktionsnedsättning har samma möjligheter som andra att delta i samhället och dra nytta av olika tjänster och produkter. Direktivet, även känt som European Accessibility Act (EAA), antogs i december 2016 och medlemsstaterna förväntas genomföra det senast den 28 juni 2025.
Här är en sammanfattning av vad direktivet omfattar:
- Tillämpningsområde: Direktivet gäller för olika produkter och tjänster som tillhandahålls på marknaden, inklusive datorer, smartphones, televisionsapparater, banktjänster, transport och turism.
- Krav på tillgänglighet: Direktivet fastställer gemensamma krav på tillgänglighet som produkter och tjänster ska uppfylla för att vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det omfattar fysisk tillgänglighet, tillgänglighet till information och kommunikation samt tillgänglighet vid nödsituationer.
- Standarder och harmonisering: EU-kommissionen kommer att utveckla tekniska standarder och specifikationer för att underlätta tillämpningen av direktivet. Detta syftar till att harmonisera tillgänglighetskraven och underlätta för tillverkare och tjänsteleverantörer att följa dem.
- Webbtillgänglighet: Direktivet inkluderar krav på att webbplatser och mobilapplikationer som tillhandahålls av offentliga organ ska vara tillgängliga. Det innebär att de ska vara användbara för personer med funktionsnedsättning, inklusive syn-, hörsel- och rörelsebegränsningar.
- Undantag: Direktivet fastställer vissa undantag från tillgänglighetskraven för vissa produkter och tjänster, till exempel mikroföretag eller produkter som inte är praktiskt möjliga att anpassa på grund av tekniska skäl.
- Överensstämmelse och genomförande: Medlemsstaterna förväntas anta och genomföra de nödvändiga lagar och föreskrifter för att uppfylla kraven i direktivet. Det kommer att finnas förfaranden för att övervaka och bedöma överensstämmelsen samt för att hantera eventuella överträdelser.
Sammanfattningsvis syftar EUs tillgänglighetsdirektiv till att främja tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och säkerställa att produkter och tjänster är användbara och tillgängliga för alla. Detta bidrar till att skapa ett mer inkluderande samhälle och förbättra levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning.
Genomförande av tillgänglighetsdirektivet, öppnas i nytt fönster
FN-konventionen
Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Artikel 9 berör tillgänglighet specifikt, många andra artiklar förutsätter tillgänglighet för att Sverige ska kunna leva upp till dem. Konventionen tar upp rätten till fri rörlighet, ett självständigt liv, personlig säkerhet, deltagande i samhälls- och kulturliv och mycket mer.
Myndigheternas ansvar för genomförandet av funktionshinderpolitiken
I förordningen står bland annat att myndigheterna skall verka för att personer med funktionsnedsättning ges full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor. Myndigheterna skall särskilt verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. I detta arbete ska myndigheterna göra inventeringar, upprätta handlingsplaner och åtgärda bristande tillgänglighet.
Diskrimineringslagen
I diskrimineringslagen står det bland annat att det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera en person i arbetsliv eller utbildning på grund av funktionsnedsättning. Bristande tillgänglighet räknas sedan 1 januari 2015 som diskriminering, vilket innebär att en person med en funktionsnedsättning inte får missgynnas genom att åtgärder för tillgänglighet inte vidtas.
Diskrimineringslagen (2008:567) på Riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster
Lagen om offentlig upphandling LOU
I lagen om offentlig upphandling står sedan 1 januari 2017 bland annat: ”När det som anskaffas ska användas av fysiska personer ska de tekniska specifikationerna bestämmas med beaktande av samtliga användares behov, däribland tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.”
Lagen om offentlig upphandling (2016:1145) på Riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster
Arbetsmiljö
I arbetsmiljölagen står bland annat att arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd. Vid arbetets planläggning och anordnande ska arbetsgivaren beakta att människors förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika.
Arbetsmiljölag (1977:1160) på Riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster
Webb, information och IT
Webbtillgänglighetsdirektivet
Den 23 september 2018 trädde Webbtillgänglighetsdirektivet i kraft i Sverige och alla EU-länder. Lagen omfattar hela offentlig sektor och statliga och kommunala bolag som uppfyller vissa krav. Lagen innebär att webbplatser, extranät, intranät, dokument och appar ska uppfylla kraven på tillgänglighet i EN301549. Dessutom ingår krav på att den som omfattas av lagen ska deklarera sin tillgänglighetsstatus, erbjuda möjlighet till återkoppling från användare, information om alternativa format och även hur eventuella klagomål hanteras.
Varje medlemsland kommer att mäta hur lagen efterlevs med en metod som EU-kommissionen beslutar om. Funka leder arbetet med att ta fram rekommendationer för metodik kring tillsynsarbetet.
Undantag från kraven på tillgänglighet gäller för historiska samlingar, arkiverat material och användargenererat innehåll. Det här innebär att exempelvis muséer som har digitaliserat manuskript inte behöver tillgängliggöra dessa.
Webbtillgänglighetsdirektivet på EU:s webbplats, öppnas i nytt fönster
Språklagen
I Språklagen står bland annat att myndigheterna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket. Dessutom står att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.
Språklag (2009:600) på Riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster
Standarder och minimikrav
EN301549
EN301549 är den europeiska standard som gäller som minimkrav i Webbtillgänglighetsdirektivet och Lagen om Offentlig Upphandling, LOU. Det är de europeiska standardiseringsorganen ETSI, CEN och CENELEC som tagit fram standarden på uppdrag av EU-kommissionen. Funka finns med som tekniska experter i både ETSI (STF 536) och CENELEC (TK504).
Web Content Accessibility Guidelines, WCAG
WCAG är den standard för webbtillgänglighet som gäller internationellt och som många nationella regelverk hänvisar till. Det är en global standard som utvecklats av World Wide Web Consortium, W3C. WCAG ingår som kapitel 9 i den europeiska standarden EN301549. Eftersom europeisk lagstiftning måste använda europeisk standard och den europeiska lagstiftningen gäller mycket mer än enbart webb är det EN301549 som gäller som minimikrav både i LOU och Webbtillgänglighetsdirektivet.
Funka har på uppdrag av W3C genomfört den auktoriserade svenska översättningen av WCAG 2.0 till svenska och vi håller just nu på med översättningen av WCAG 2.1 till svenska. WCAG 2.0 har även blivit en ISO-standard med nummer 40500:2012.
Den 5 juni 2018 uppdaterades WCAG till version 2.1 med framgångskriterier vad gäller synnedsättning, kognition och mobila gränssnitt. EN301549 kommer att harmonieras med WCAG 2.1.
ISO 40500:2012 (engelsk text) på ISO:s webbplats, öppnas i nytt fönster
Riktlinjer
Vägledning för webbutveckling
DIGG - Myndigheten för digital förvaltning ansvarar för Vägledningen för webbutveckling - webbriktlinjer.se, som ger rekommendationer för hur offentlig sektor ska arbeta med webben generellt. Vad gäller tillgänglighet pekar webbriktlinjerna på WCAG.
Webbriktlinjer.se, öppnas i nytt fönster
Riktlinjer för tillgänglighet i mobilgränssnitt
Det tog 10 år innan WCAG släppte riktlinjer för mobilgränssnitt. Därför tog Funka initiativ till att utveckla riktlinjer för tillgänglighet i mobilgränssnitt med finansiering från Internetfonden. Riktlinjerna har fått stor internationell spridning och översatts till ett flertal språk. Riktlinjerna är fortfarande aktuella men bör användas som komplement till WCAG 2.1/EN301549.
Riktlinjer för tillgänglighet i mobilgränssnitt
Riktlinjer för mobilnavigering
Trots att allt fler surfar mobilt har det inte utvecklats någon standard för hur man bäst navigerar i mobila gränssnitt. Därför har Funka tagit initiativ till att utarbeta riktlinjer för navigationskoncept i mobiler med finansiering av ett stort antal av våra kunder i så kallad crowdsourcing.
Riktlinjer för mobilnavigering
Byggd miljö
I Plan- och bygglagen står det bland annat att när man bygger nytt eller bygger om så ska byggnader uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Regler för byggd miljö finns även i Byggnadsverksförordningen och Boverkets byggregler.
Plan- och bygglag (2010:900) på Riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster
Plan- och byggförordning (2011:338) på Riksdagens webbplats, öppnas i nytt fönster