Hearing om Webbtillgänglighetsdirektivet avslutad

EU-kommissionens hearing om föreskrift för Webbtillgänglighetsdirektivet avslutades 15 juni 2018. Funka har framfört sina synpunkter om mätmetodiken och mallen för tillgänglighetsutlåtande.

Funka har varit djupt engagerade i Webbtillgänglighetsdirektivet genom en rad uppdrag för kommissionen, som ledare av studien om mätmetodik (SMART 2014/0061) och WADex SubGroup som skrivit rekommendationer till EU-kommissionen och medlemsstaterna. Vi har även ett flertal uppdrag för enskilda medlemsländers regeringar och ger stöd när det gäller nationell implementation av direktivet.

Att utöva tillsyn av tillgängligheten på flera miljoner webbplatser, intranät, dokument och appar är svårt. Om det ska vara på riktigt och alla verkligen ska testas blir det extremt dyrt. Om man i stället enbart granskar några webbplatser i varje land kommer resultatet inte att vara statistiskt säkerställt, och chansen - eller kanske risken? - att bli kontrollerad blir för liten för att lagstiftningen ska få önskad effekt. Med automatiska verktyg är det betydligt billigare att testa ett stort antal webbplatser, men kvaliteten är mycket tveksam och det blir svårt att tolka resultaten.

Föreslagen mätmetod

Därför har både SMART-studien och expertgruppen inom WADex dragit slutsatsen att en kombination av kvalitativa och kvantitativa tester är nödvändig. Det är också vad utkastet till föreskrift föreslår:

Den kvalitativa, fördjupade kontrollen av hur tillgänglighetskraven uppfylls (compliance) täcker alla framgångskriterier i EN-standarden och utförs på ett mindre antal webbplatser, intranät, dokument och appar.
Den kvantitativa, förenklade kontrollen av bristande kravuppfyllelse (non-compliance) utförs som stickprov på ett större antal webbplatser. Observera att resultatet av denna förenklade testning inte säger något om webbplatsens tillgänglighet, den kan bara hitta exempel på brister.

Tillsammans har dessa metoder potential att redovisa både detaljer om tillgängligheten och trender på övergripande nivå som kan ge stöd till medlemsstaterna vad gäller vilka sektorer, funktioner eller delar som behöver extra fokus eller mer utbildning.

Andra viktiga rekommendationer som jag med glädje känner igen i utkastet är:

  • Minst 20% av de webbplatser som väljs ut för fördjupad kontroll ska vara ett resultat av samråd med funktionshinderorganisationer. Det här gör det mer sannolikt att de gränssnitt som kontrolleras faktiskt är viktiga för målgruppen.
  • Kontrollerna ska utföras årligen. Det är väsentligt för att tillgänglighet ska fortsätta finnas på dagordningen varje gång budgetar planeras och beslutas.
  • I den förenklade kontrollen av bristande kravuppfyllelse måste behov från alla användargrupper som omfattas av EN-standarden testas. Det är ett väldigt bra sätt att se till att den förenklade testningen i grunden är relevant. Alltför många av de automatiska verktygen kontrollerar en mycket begränsad del av tillgängligheten för slutanvändare, eftersom de fokuserar på tekniska problem som är lätta att testa. Detta faktum poängteras i utkastet där mer innovation uppmuntras.
  • Vid fördjupade tester måste stegvisa processer och användarinteraktion med formulär och blanketter testas, t.ex. e-tjänster. Detta är ett absolut nödvändigt kvalitetskriterium för att se till att kontrollen är relevant för de tjänster som används och det driver verktygsindustrin att förbättra sin funktionalitet.

Det som saknas

Tyvärr har några viktiga rekommendationer tagits bort:

  • I utkastet står att medlemsstaterna kan välja att ändra förenklade tester från gång till annan. Men när man genomför förenklade kontroller av bristande kravuppfyllelse måste testerna ändras från en kontrollperiod till nästa. Om samma tester utförs varje år, vet vi av erfarenhet att både webbplatsägare och leverantörer kommer att fokusera endast på det som testas. Testerna måste ändras mellan kontrollperioderna och helst vara slumpvis utvalda. Det är det enda sättet att bibehålla full kravuppfyllelse som mål, trots att endast delar av standarden kontrolleras.
  • Eftersom de offentliga organ som omfattas av direktivet ska publicera ett uttalande om hur väl deras webbplatser, intranät, dokument och appar uppfyller kraven måste de ha kunskap om nivån på tillgänglighet. Det innebär ofta att de genomför en utvärdering, antingen internt eller med hjälp av externa experter. Om en sån utvärdering har gjorts kan tillsynsmyndigheten i varje medlemsstat använda den utvärderingen i stället för att göra en egen kontroll. Det är naturligtvis vettigt, eftersom det vore slöseri att utföra samma kontroll två gånger.
    Men det finns flera problem här:
    • För att tillsynsmyndigheten ska kunna använda den utvärdering som webbplatsägaren har genomfört/låtit genomföra får den inte vara äldre än tre år. Tre år! Wow. Kommer du ens ihåg hur din webbplats såg ut för tre år sedan?
    • Utvärderingar som webbplatsägaren har genomfört/låtit genomföra har mycket få kvalitetskriterier i utkastet. Det gör det svårt att säkerställa att dessa är jämförbara med den kontroll som görs av tillsynsmyndigheten.
    • I utkastet till mallen för tillgänglighetsutlåtande är det valfritt att länka till resultatet av utvärderingen. Det är överraskande, eftersom direktivet uttryckligen anger att utlåtandet ska vara "detaljerat, begripligt och tydligt" (artikel 7). Bristen på transparens är problematisk, både för slutanvändare och ur ett tillsynsperspektiv.

En annan skillnad från rekommendationerna är att antalet objekt som kontrolleras är mycket lågt. Detta har varit en ständig diskussion mellan de som vill att tillsynen ska vara ett effektivt verktyg för implementation och de som hävdar att kontrollen blir för dyr. Det ekonomiska argumentet presenteras vanligen som att det är bättre att spendera pengarna på att öka tillgängligheten än på att övervaka (bristen på) tillgänglighet. Jag stöder fullständigt den uppfattningen, och uppriktigt sagt tror jag inte att det exakta antalet webbplatser som kontrolleras är det som avgör om direktivet blir framgångsrikt eller inte. Att tillsyn, tester och kontroll är av hög kvalitet, relevant, transparent och pålitligt är väldigt mycket viktigare. Men tillsynen måste vara vettig, om underlaget är för litet kommer resultatet inte säga nånting alls.

Chansen - eller risken? – att bli kontrollerad kan vara en drivkraft för webbplatsägare som ännu inte förstått de positiva effekterna av tillgänglighet.

Susanna Laurin

Feedback kring implementering av Webbtillgänglighetsdirektivet (engelsk text), öppnas i nytt fönster

Förslag till genomförande av Webbtillgänglighetsdirektivet

Funkas svar på hearingen om Webbtillgänglighetsdirektivet angående mätmetodik (på engelska), öppnas i nytt fönster

Funkas svar på hearingen om Webbtillgänglighetsdirektivet angående mallen för tillgänglighetsutlåtande (på engelska), öppnas i nytt fönster

Funkas utbildning om Webbtillgänglighetsdirektivet

Kravunderlag med prenumeration

Kontakt

Susanna Laurin

Titel: Forsknings- och innovationschef

susanna.laurin@funka.com (Susanna Laurin)

+46 8 555 770 61 (Susanna Laurin)