Statistik

Det är svårt att få en överblick över antalet personer som påverkas av bristande tillgänglighet. Eftersom det är så många olika typer av förutsättningar som kan skapa problem. Vi får ofta frågor om antalet personer med olika funktionsnedsättningar, men även det är svårt att svara på, eftersom det av integritetsskäl inte registreras. Dessutom går det att mäta på olika sätt. Vissa funktionsnedsättningar är svåra att diagnosticera, andra påverkar bara vissa delar av livet.

Vem påverkas egentligen av bristande tillgänglighet? Många frågar oss hur många personer med funktionsnedsättningar det finns. Det är inte alldeles lätt att svara på, inte minst eftersom svenska myndigheter inte får samla ihop information om befolkningens funktionsnedsättningar. Så tycker vi också att det ska vara: den personliga integriteten är viktigast.

Fast ibland är siffror ändå bra att ha. Det är mycket enklare att övertyga folk att rätta till bristande tillgänglighet om man kan berätta för dem hur många som påverkas – och hur stora insatser som behövs.

Så hur får vi fram siffror vi kan lita på? Siffrorna nedanför har vi samlat in från många olika källor. De flesta av dem har tagits fram med en av dessa tre metoder:

  • Urvalsundersökningar. En mindre grupp får representera alla man vill veta någonting om.
  • Hjälpmedelsförskrivning. Uppgifter om hur många som använder ett visst hjälpmedel, som rullstol eller skärmläsare.
  • Kontakt med sjukvården. Antalet som uppsökt läkarvård av ett visst skäl, eller antalet diagnoser som ställts av ett visst slag.

Alla metoder har både fördelar och nackdelar. Här presenterar vi de uppgifter vi tror mest på, men där det passar kommer vi också förklara vad som kan göra uppgifterna tveksamma.

Mänskliga förmågor och situationer som påverkar dem

Åldrande

  • 20 procent av Sveriges befolkning är över 65 års ålder, och andelen kommer att öka.
  • Det finns cirka 160 000 personer med demens. Antalet beräknas öka kraftigt.

Under de närmaste åren kommer Sveriges befolkning fortsätta att åldras. Och även om äldres hälsa blivit bättre de senaste årtiondena kommer det fortfarande vara vanligt med funktionsnedsättningar av olika slag i den här gruppen – däribland olika former av demens.

Källor: SCB, Karolinska institutet.

Rörelse och motorik

  • 515 000 personer över 16 år har en rörelsenedsättning. Nästan hälften av dem är över 75 år.
  • Sjukdomar i skelettet och rörelseorganen är en av de vanligaste orsakerna till längre sjukskrivning.
  • Det finns många reumatiker i Sverige, men många hinner avlida innan de fått diagnos.
  • 100–150 personer per år drabbas av ryggmärgsskador på grund av olyckor.
  • 150 000 personer använder rullstol.
  • Omkring 250 000 personer använder rollator.
  • Det finns många tillfälliga problem som gör att det är svårt att röra sig eller använda en dator; en hel del olyckor sker i samband med idrott och vintertid blir fallolyckorna fler på grund av halka.

Antalet med rörelsenedsättning är mycket ungefärligt. Vad ska räknas som en rörelsenedsättning? Siffran som uppges här kommer från urvalsundersökningen ULF/SILC. Det är alltså de som svarat som själva fått avgöra vilken grad av funktionsnedsättning de har. Uppgifterna om hur många som använder rullstol eller rollator, däremot, utgår ifrån statistik om vilka hjälpmedel som faktiskt delats ut.

Källor: SCB, Försäkringskassan, Sahlgrenska, SOU 2017:43, Tidskriften Välfärd.

Läsa och skriva

  • Omkring 25 % av den vuxna befolkningen har problem med att läsa.
  • 5–8 % beräknas ha dyslexi.
  • Varje år drabbas upp till 10 000 personer av afasi. En tredjedel av dessa är i yrkesverksam ålder.
  • Det bor nästan 1,8 miljoner utlandsfödda i Sverige, cirka 18 % av befolkningen.

Det vanligaste sättet att mäta läsförmåga är genom urvalsundersökningar där de svarande mäts på en femgradig skala. De som hamnar på skalans två lägsta grader bedöms ha svårt att läsa. Som med så många andra funktionsnedsättningar är detta en fråga om var man väljer att dra gränser, och vilka förväntningar samhället har på vad människan ska klara av.

Källor: OECD, SBU, Afasiförbundet, SCB.

Förstå

  • 0,5 % har diagnosen utvecklingsstörning (ungefär 50 000 personer).
  • 14 % av befolkningen har svag begåvning.

Definitionen av svag begåvning är att man har mellan 70 och 85 i IQ. Det är teorin om normalfördelning som säger att 14 % av befolkningen befinner sig inom det spannet. Normalfördelning betyder att vissa egenskaper alltid kommer förekomma hos en bestämd del av befolkningen. Det är alltså ingen undersökning av verkliga personer som ligger till grund för uppgiften.

Källor: Gillbergcentrum, Läkartidningen, Skolvärlden.

Se

  • Mer än hälften av befolkningen över 16 år behöver läsglasögon.
  • Sett till antalet inskrivna på landets syncentraler räknas omkring 120 000 som synskadade.
  • Åtminstone 30 000 är gravt synnedsatta eller helt blinda.
  • 1 300 läser punktskrift, enligt en uppskattning från 2013.
  • Några procent av befolkningen är färgblinda.

Uppgiften om 120 000 synskadade har Synskadades riksförbund tagit fram. De ringde runt till alla syncentraler i landet och frågade hur många personer de hade inskrivna. Detta är alltså en siffra som utgår ifrån bruket av habilitering, rehabilitering och stöd. Urvalsundersökningen ULF/SILC, däremot, kommer fram till att mer än tre gånger så många har ”kraftigt nedsatt syn” – baserat på hur många som sagt att de inte kan urskilja text i en dagstidning. Skillnaden mellan de två siffrorna visar betydelsen definitioner har när man ska räkna på funktionsnedsättningar.

Källor: SCB, Synskadades riksförbund, Myndigheten för tillgängliga medier, Lunds universitet.

Höra

  • 1,5 miljoner hör dåligt. Mer än hälften av dessa är över 65 år.
  • Fler än 700 000 personer uppskattas behöva hörapparat, men bara knappt 500 000 har en apparat.
  • Åtminstone 15 000 personer är gravt hörselskadade eller har blivit döva i vuxen ålder.
  • Åtminstone 10 000 är barndomsdöva, och det föds åtminstone 70 döva barn per år.
  • Åtminstone 30 000 personer är i behov av teckenspråk eller liknande stöd.
  • Döva ser sig själva som en språklig minoritetsgrupp.

Uppgifterna om hur många döva personer det finns är egentligen föråldrade – de kommer från offentliga utredningar som gjordes 2004 respektive 1989. Med tanke på att befolkningen har ökat sedan dess är det sannolikt att det nu finns fler döva. Men vi väljer att vara försiktiga, och presenterar därför de lägre siffrorna här.

Källor: SCB, Hörselskadades riksförbund, SOU 1991:97, 2004:83 och 2006:54.

Tala

  • Det finns många med talskador, bland annat åtminstone 25 000 med dysartri.
  • 100 000 stammar.
  • Cirka 0,7 % av alla skolelever har en grav språkstörning.

Med talskador menas oftast svårigheter att uttrycka sig muntligt som är rent motoriska, till exempel till följd av hjärnskador och slaganfall. Språkstörningar, däremot, brukar dyka upp i tidig ålder, och förekommer ofta tillsammans med kognitiva svårigheter.

Källor: Vårdguiden, Karolinska institutet, SOU 2016:46.

Neuropsykiatriskt

  • 5 % av alla barn och 2,5 % av alla vuxna uppskattas ha adhd.
  • 1–2 % av befolkningen har en autismspektrumdiagnos.
  • Dåligt utformade IT-system skapar den här typen av svårigheter hos många individer som inte har någon funktionsnedsättning i andra situationer.

Det finns tecken på att andelen med adhd har ökat de senaste årtiondena. Men forskare är inte överens om det beror på att det faktiskt har blivit vanligare, eller om det framför allt handlar om att det nu är lättare att få den diagnos man behöver.

Källor: Socialstyrelsen, Kunskapsguiden, Hjärnfonden.

Psykisk ohälsa

  • Omkring 16 % av befolkningen uppger att de lider av psykisk ohälsa.
  • 60 000 personer behandlas på psykisk slutenvård varje år.
  • Åtminstone tre procent av befolkningen söker hjälp av sjukvården för psykiska besvär varje år.

Psykisk ohälsa är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna, men det kan vara svårt att definiera exakt vad det innebär. Antalet som vänder sig till sjukvården med psykiska besvär är visserligen en tydlig markör. Även de som inte uppsöker vården kan dock uppleva sig nog så hindrade av sin psykiska ohälsa.

Källor: Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten.

Astma och allergi

  • 2,5 miljoner människor har allergi. Nästan en halv miljon har svåra allergibesvär.
  • Omkring 740 000 har astma. Av dem har 150 000 svåra besvär.

Här handlar det än en gång om självrapporterade uppgifter. Det kan finnas problem med detta. Vet vi till exempel att olika personer menar precis samma sak med att de har svåra besvär?

Källor: SCB 2016

Överkänslighet

Tusentals personer upplever att de är känsliga mot elektromagnetiska fält, men det saknas vetenskapliga bevis för ett orsakssamband. Trots detta har Socialstyrelsen erkänt Elöverkänsligas Riksförbund som en funktionshinderorganisation med rätt till statsbidrag. Förbundet är också en aktiv del av den svenska funktionshinderrörelsen.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Elöverkänsligas Riksförbund.