Attitydundersökning hos unga

Några punkter från rapporten som kan vara värda att notera:

• Samhällets stödsystem ses som fiender som ska bekämpas, det kan gälla exempelvis Färdtjänst eller stöd, hjälp och bidrag av olika slag.
• Många unga med kroniska sjukdomar blir fort vuxna, de lär sig snabbt att ta ansvar och får inte vara barn.
• Ingen av de som deltagit i undersökningen är medlem av en handikapp- eller patientorganisation.
• Deltagarna upplever att det inte finns någon kanal till beslutsfattare för att påpeka brister och problem.

En dålig start

Barn med kroniska sjukdomar förlorar mycket skoltid på grund av läkarbesök och undersökningar. Många föräldrar lever i tron att skolan på något sätt kompenserar för denna förlorade tid, men elever med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom halkar efter i skolarbetet och blir i högre grad än andra underkända i olika ämnen.

Omvärldens uppfattning av individens funktionsnedsättning påverkar den mentala självbilden. Ett tydligt exempel är unga människor som redan i de tidiga tonåren bestämt sig för att de inte kommer att kunna arbeta på heltid. Den här neddragningen av ambitionsnivå förekommer mycket sällan bland andra ungdomar.

Ungdomars behov av flexibilitet i sin vardag är en annan viktig fråga. Att spontant kunna gå på bio eller träffa kompisar fungerar inte alls om man är hänvisad till Färdtjänst. Längre resor kan också vara mycket problematiskt, det visade sig inte minst när en av de svenska deltagarna reste med sin elrullstol. Flygpersonalen stängde av någon anledning av huvudströmbrytaren på rullstolen, vilket innebar att den sedan inte fungerade. Och en svensk rullstol kan inte ges service i utlandet.

Finansiering: European Patients Forum
Tidsperiod: 2009