Förslag till genomförande av Webbtillgänglighetsdirektivet

Regeringens förslag till genomförande av Webbtillgänglighetsdirektivet, som släpptes 28 november 2017, innehåller intressant läsning framförallt för att det finns delar som går utöver minimikraven. Vi ser just nu med spänning hur olika medlemsländer agerar för att bibehålla eller utöka sina befintliga krav för att harmonisera med EUs direktiv.

Det mesta är redan beslutat i direktivet, men det finns områden där medlemsstaterna har visst manöverutrymme. Bland annat handlar det om tolkningar av:

  • vilka som ska omfattas av direktivet,
  • vilka krav som ska gälla utöver minimikraven,
  • vad som ska kunna undantas
  • vilken myndighet, eller vilka myndigheter, som ska kontrollera att lagen efterlevs, ta hand om klagomål, utbilda osv.

Vi får ofta frågor om vilka aktörer utöver offentlig sektor som kommer att omfattas av lagstiftningen. Här föreslår regeringen:

  • statliga och kommunala företag som är offentligt styrda organ (se nedan)
  • privata aktörer som yrkesmässigt bedriver verksamhet som till någon del är offentligt finansierad inom 
    • skola
    • hälso-och sjukvård
    • omsorg
  • enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd som erhåller statsbidrag för ersättning för högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå eller för utbildning på forskarnivå
  • offentligt styrda organ som tillgodoser behov i det allmännas intresse och som 
    • till största delen är finansierade av offentlig sektor,
    • vars verksamhet står under kontroll av offentlig sektor, eller
    • i vars styrelse eller motsvarande ledningsorgan mer än halva antalet ledamöter är utsedda av offentlig sektor.

I och med att förhållandevis mycket offentlig service bedrivs av privata, ideella eller andra typer av aktörer i Sverige är den här avgränsningen viktig.

En ny lag och en ny myndighet

Förslaget innebär att Sverige får en ny lag om tillgänglighet och en ny myndighet som ska kontrollera att lagen efterlevs med mera. Förslaget öppnar också för möjligheten att utdöma vite om en organisation som omfattas av lagen inte åtgärdar problemen trots att man blivit uppmärksammad på dem genom anmälan eller kontroll.

Det är förmodligen bra att Webbtillgänglighetsdirektivet blir en egen lag i stället för att inkorporera den i befintlig lagstiftning. Och i nuläget finns inte någon självklar myndighet som skulle kunna axla ansvaret att bedriva tillsyn. Å andra sidan tar det tid och kostar pengar att bygga upp nya strukturer, resurser som skulle göra mer nytta om de satsades på att öka graden av tillgänglighet.

Att tillsynsmyndigheten ska kunna använda vite gör åtminstone på pappret lagen tuffare, även om erfarenheten från andra länder tyder på att information och stöd är betydligt mer effektivt än hot om böter.

Vad gäller användandet av sociala medier föreslår regeringen att ”den myndighet som regeringen bestämmer” ska utforma föreskrifter om vilka krav på tillgänglighet som ska gälla för användandet av sociala medier. Tredjepartslösningar som webbplatsägaren inte själv har kontroll över är undantagna från kraven på tillgänglighet i direktivet, men samtidigt ställs krav på hur och till vad den typen av forum får användas. Det här betyder inte att direktivet gäller för FaceBook eller Twitter och heller inte att man som webbplatsägare har ansvar för vad användare publicerar. Men om man vill använda sociala medier när man genomför exempelvis en öppen diskussion med medborgarna räknas de inte längre som tredjepartslösningar. Det är glädjande att regeringens förslag går utöver minimikraven i den här delen, även om det är svårt att förstå vad det faktiska resultatet kommer att bli. Förslaget är att tredjepartslösningar ”så långt det är möjligt” ska uppfylla kraven, och först per 23 september 2020. Exakt vad detta kommer att innebära ska definieras av den nya myndigheten.

Nu har utvalda remissinstanser och alla andra som vill svara på promemorian fram till 27 februari 2018 på sig att komma med synpunkter.

Promemorian om genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet, öppnas i nytt fönster

Funkas utbildning om Webbtillgänglighetsdirektivet

Kravunderlag med prenumeration

Kontakt

Susanna Laurin

Titel: Forsknings- och innovationschef

susanna.laurin@funka.com (Susanna Laurin)

+46 8 555 770 61 (Susanna Laurin)