Regeringens proposition om genomförande av Webbtillgänglighetsdirektivet

De allra flesta EU-länder har redan implementerat den europeiska lagstiftningen om webbtillgänglighet, antingen genom att uppdatera befintlig lag eller genom att införa ny lagstiftning. Men Sverige är försenat, precis som vi var när upphandlingsdirektivet, med skärpta krav på tillgänglighet, skulle implementeras.

Webbtillgänglighetsdirektivet träder i kraft i samtliga medlemsstater den 23 september 2018. Den svenska proposition som nu publiceras föreslår att den svenska lagen träder i kraft 1 januari 2019. Det spelar egentligen inte så stor roll om den planeringen håller eller ej, eftersom direktivet ändå gäller från och med 23 september. I medlemsländer som inte hinner implementera direktivet gäller EU-lagstiftningen direkt.

För de myndigheter, kommuner, statliga och kommunala bolag med flera som berörs av direktivet innebär den svenska förseningen att det blir kortare tid mellan att de svenska detaljerna i föreskrifter och liknande publiceras och att lagens krav måste uppfyllas.

Den första deadline som gäller är 23 september 2019, då ska webbplatser, extranät och dokument som riktar sig till allmänheten publicerade efter 23 september 2018 uppfylla direktivets krav.

Dessutom ska innehåll för slutna grupper (extranät och intranät) publicerade före 23 september 2019 uppfylla kraven efter att de genomgår en omfattande revision.

Webbtillgänglighetsdirektivet innebär i korthet att webbplatser, extranät, intranät, dokument och appar ska uppfylla kraven på tillgänglighet i EN301549. Dessutom ingår krav på att den som omfattas av lagen ska deklarera sin tillgänglighetsstatus i ett detaljerat tillgänglighetsutlåtande, vilket innebär att den som ansvarar för gränssnittet måste ha kunskap om nivån på tillgänglighet. Dessutom ska webbplatsägaren erbjuda möjlighet till återkoppling från användare inklusive information i alternativa format om det behövs och länka till den klagomålsfunktion som föreslås hanteras av Diskrimineringsombudsmannen.

Propositionen innebär ett förtydligande vad gäller förslag på utvidgning i förhållande till det första lagförslaget:

Även privata aktörer som yrkesmässigt bedriver verksamhet som till någon del är offentligt finansierad inom

  • Skola och utbildning
  • Hälso- sjuk- eller tandvård
  • LSS och personlig assistans
  • Socialtjänst, LVM, LVU

föreslås omfattas av direktivets krav.

Detta är helt i enlighet med lagstiftarens intention och egentligen ganska naturligt i ett land som Sverige där en hel del av den offentliga servicen bedrivs av privata aktörer med skattemedel.

En betydligt otydligare del är den som handlar om tredjepartslösningar.

Enligt propositionen ska digital service via tredjepartslösning (exempelvis sociala medier) så långt möjligt följa kraven på tillgänglighet. Hur detta ska gå till förklaras inte. Förhoppningsvis kan föreskrifterna förtydliga att det handlar om att (väsentligt) innehåll ska publiceras även i kanaler som webbplatsägaren kontrollerar. En enskild kommun eller myndighet lär inte kunna påverka tillgängligheten på Facebook.

Regeringens proposition om genomförande av Webbtillgänglighetsdirektivet (pdf-format), öppnas i nytt fönster

Aktuellt om Webbtillgänglighetsdirektivet

Utbildning om Webbtillgänglighetsdirektivet

Utbildning om EN301549

Kontakt

Susanna Laurin

Titel: Forsknings- och innovationschef

susanna.laurin@funka.com (Susanna Laurin)

+46 8 555 770 61 (Susanna Laurin)