Bryter du mot lagen?
Det finns en lag som är positiv för alla norrmän som använder internet, men som väldigt få känner till. Varför är det så att frihetsinskränkningar får stor uppmärksamhet, men ökade möjligheter förbigås med tystnad? En jämförelse mellan lagen om rökförbud på serveringar och diskriminerings- och tillgänglighetslagen innebär närmast en filosofisk övning.
Då den norska lagen om rökförbud på serveringar skulle införas 2004 var detta allmänt känt minst ett halvår i förväg. Den likaledes norska diskriminerings- och tillgänglighetslagen (DTL), som bland annat kräver att webbsidor som riktar sig till allmänheten skall fungera för alla, är däremot nästan helt okänd. Detta trots att lagen gällt i över fem år. Vi stöter ofta på beslutsfattare som inte ens vet att DTL existerar, än mindre att den påverkar deras ansvarsområde.
Många likheter
Skillnaden i kunskap om dessa lagar, både bland företag och bland allmänhet är egentligen ganska konstig, eftersom likheterna mellan lagarna är många:
- Båda lagarna gäller i stora delar av samhället
- Båda lagarna ställer krav på företag
- Båda lagarna påverkar hela befolkningen
Lagen om rökförbud på serveringar, som egentligen bara är den senaste skärpningen av lagstiftningen kring tobak, gäller serveringsställen. I Norge finns det visserligen gott om sådana. DTL gäller webbsidor för alla privata och offentliga verksamheter, inte bara serveringar.
Rökförbudet på serveringar påverkade alla som besökte ett serveringsställe. DTL påverkar alla som använder internet, sannolikt minst lika många.
DTL har alltså större omfattning, ställer krav på fler bolag och organisationer och påverkar antagligen fler människor. Så varför får inte lagen mer uppmärksamhet?
Vad är skillnaden?
Trots likheterna finns det också skillnader. Och det är här det blir verkligt intressant.
Rökförbudet på serveringar skapade en rädsla för minskad omsättning, något som visade sig vara korrekt i en del fall. DTL ger tvärtom möjligheter till ökad omsättning eftersom kundunderlaget utökas när fler har möjlighet att hitta information, handla på nätet och beställa tjänster.
Rökförbudet har ”stängt ute” rökarna medan DTL bjuder in fler i värmen. Många serveringar har gjort stora investeringar i uteserveringar för att hämta igen omsättning som gick förlorad när rökarna var tvungna att stå och blossa utomhus. Investeringar som DTL medför kommer också öka omsättningen, men man riskerar inte någon initial nedgång av intäkterna.
Rökförbudet innebar en begränsning av enstaka personers frihet, medan DTL innebär utökade möjligheter för många individer, och en enklare vardag för de allra flesta.
Så varför är det ingen som jublar över DTL?
Vägen framåt
Det kan verka som att folk är mer uppmärksamma på det som är negativt än det som är positivt men det är kanske snarare bristen på kunskap som orsakar denna skevhet i hur de två lagarna uppfattas.
Många av oss kan säkert ibland bli irriterade på krångliga blanketter eller information som är svår att hitta. Dessutom upplever vi alla då och då problem med motorisk precision när vi surfar på mobilen, problem med att se på grund av svåra ljusförhållanden eller problem med koncentrationen på grund av stress, smärta eller trötthet. Ändå har lagen, som är till för att öka kvaliteten på webbplatser och minska den här typen av problem och frustration bland användarna, fått väldigt lite uppmärksamhet.
Alla internetanvändare kan bidra genom att uppmärksamma problem som de stöter på. Alla webbplatser måste förr eller senare uppfylla lagkraven. Under 2014 började Difi, som är den norska myndighet som ansvarar för informationstillgänglighet, mäta hur bra norska webbplatser uppfyller DTL.
Vi har länge känt till och berättat om de positiva effekter DTL har; fler kunder, bättre användarupplevelse, minskat behov av manuell betjäning och samhällsekonomiska vinster är bara några av dem. Men ändå måste vi ofta ställa frågan:
Vet du om du följer lagen?
Torbjørn Helland Solhaug