Krönika

Hjälpmedel i små språkområden

Att vilja kunna använda det senaste inom hjälpmedel och samtidigt ha ett modersmål som bara talas av 10 miljoner människor är en utmaning. För den som har svårt för engelska innebär detta ofta ett väntande innan den senaste versionen finns på rätt språk, något som försvårar och skapar irritation i vardagen. Mitt resonemang i den här krönikan utgår från mitt modersmål svenska, men är naturligtvis giltigt också för andra mindre språk.

Joakim Centervik

Titel: Testare och utbildare

En skärmläsare används av en person som ser mycket lite eller inte någonting. Det är ett hjälpmedel som förmedlar navigation och innehåll med hjälp av en syntetisk röst och/eller punktskrift. För att uttrycka det enkelt: Utan en skärmläsare är det omöjligt för en gravt synskadad att använda en dator eller en smartphone. Med en skärmläsare är det däremot möjligt att använda dessa och göra saker som tidigare varit mycket komplicerade att utföra utan syn.

Vad är problemet?

Sedan jag började använda en dator för många år sedan har mitt vardags- och arbetsliv blivit betydligt enklare och därför är jag ständigt sugen på att hitta nya spännande saker att lära mig och dra nytta av. För mig och alla andra som gillar att ligga i framkant när det handlar om skärmläsare betyder det oftast att det är nödvändigt att använda engelska versioner eftersom det saknas versioner för mindre språk.

Det här handlar alltså inte bara om rösten som läser upp innehållet, utan framförallt gäller det alla instruktioner och funktioner i hjälpmedlet. Det kan vara nog så irriterande att få en svensk text uppläst av en engelsk röst, men det som riskerar att bli väldigt svårt är när alla kommandon i själva programmet är på ett annat språk än man är van vid.

För mig fungerar detta bra, men för användare som inte har lätt för engelska och inte är teknikintresserade, riskerar detta att bli ett problem. Majoriteten av personer som är i behov av skärmläsare är äldre, det beror på att många får nedsatt syn sent i livet. Att använda ett främmande språk i kombination med förhållandevis ny teknik, kan upplevas som mycket komplicerat.

Vad är då problemet? Bryr sig inte tillverkarna av skärmläsare tillräckligt mycket för att lägga ner tid och kraft på att se till så att alla användare runt om i världen ska ha en fullt fungerande produkt? Jag är övertygad om att det har andra orsaker. De flesta kommersiella tillverkare av skärmläsare finns i USA. Det är svårt att ha personal som behärskar en mängd olika språk, stora som små. Tillverkarna har löst detta på olika sätt. De kommersiella och största tillverkarna har avtal med lokala företag som distribuerar och översätter deras produkter, vilket gör att det tar olika lång tid beroende på språk. Ännu svårare är det för dem som utvecklar skärmläsaren NVDA, som bygger på öppen källkod, eftersom de behöver förlita sig på frivilliga krafter för att göra översättningar. Så hur frustrerande det än kan vara så är det alltså inte helt enkelt.

Översättning ingen garanti

Inte ens när det finns en översatt version är det heller säkert att det är den allra senaste versionen som blir tillgänglig. Ett bra exempel på det är att en av världens mest spridda skärmläsare, Jaws, tog 3 månader att översätta till svenska. När den äntligen kom hade redan 2 buggfix-versioner släppts på engelska, franska, spanska och tyska. Små språk, som svenska och norska, får ta del av fixarna någon gång i en oklar framtid.

Ni kanske tycker att jag är en smula grinig men ibland kan den här sortens förseningar ställa till med problem för användarna. Microsoft släppte 2011 Internet Explorer 9. Denna version fungerade inte tillsammans med den aktuella svenska Jawsversionen och därför avråddes alla Jawsanvändare från att installera Microsofts uppdatering, trots att denna hade ett förbättrat tillgänglighetsstöd. Det tog lång tid innan version 9 av Explorer fick spridning bland synskadade i Sverige trots att det kom en uppdatering som var kompatibel med den. Det är inte alla skärmläsare som laggar efter men det märks ändå att det är skillnad på större och mindre språkområden.

Vägen framåt

Så vad finns att hoppas på i framtiden? Personligen hoppas jag att skärmläsare och annat stöd för tillgänglighet blir mer integrerat i operativsystemen. Detta skulle kunna göra hjälpmedlen mer lättåtkomliga. Det skulle även kunna göra det möjligt att i större utsträckning få fram översättningar och andra anpassningar snabbare. För det är tveklöst så att tillgång till datorer gör många av oss brukare mer självständiga, mer produktiva och lyckligare.