Tillgänglighet med fel fokus?
Många myndigheter har förbättrat möjligheterna för funktionsnedsatta medborgare att utnyttja den information, de tjänster och den service som myndigheterna erbjuder, exempelvis genom tillgängliga webbplatser.
Men innanför myndigheternas väggar har inte mycket hänt. Den tillgängliga webbplats som myndigheten erbjuder motsvaras inte av en lika tillgänglig publiceringsmiljö. På den svenska marknaden finns inte ett enda verktyg som uppfyller kraven på en tillgänglig editeringsmiljö.
Trots en ökande datorisering av allt fler yrken har fortfarande de allra flesta interna system av olika slag stora tillgänglighetsbrister, vilket hindrar anställda med funktionsnedsättnibgar från att utföra vissa arbetsuppgifter.
Resultatet är att företagen tvingas upprätthålla parallella system eller göra sig av med personal som inte kan använda systemen.
Funka har testat och analyserat:
- Övervakningssystem
- Journalsystem på sjukhus
- Tidsredovisningssystem
- Bokningssystem av olika slag
- Ekonomiredovisningssystem
- Lagerhanteringssystem
Vi har inte gjort någon total genomgång av alla produkter på marknaden, undersökningarna har handlat om respektive kunds system. Inte i något fall har vi stött på ett system som klarar krav på tillgänglighet. Det är inte så konstigt, för sådana krav ställs i princip aldrig på dessa system.
Prova själv på din arbetsplats! Utan att ens ha sett de specifika system ni arbetar med så är jag säker på att de flesta systemen inte klarar att:
- Ändra textstorlek eller storlek på knappar fält
- Ändra kombinationen av färger
- Ändra kontrast
- Styras enbart med tangentbord
- Användas tillsammans med olika typer av hjälpmedel
- Minska eller öka den mängd information som ska hanteras i varje steg
- Hantera manuellt uppsatta önskemål om tidsgränser eller felhantering
I praktiken innebär det att dessa datorsystem i princip gör det omöjligt för personer med vissa funktionsnedsättningar att arbeta på de arbetsplatser där dessa system finns. Att använda de datorsystem arbetsgivaren tillhandahåller är oftast en förutsättning för att kunna få ett arbete. Eller för att kunna behålla ett arbete.
Det spelar då ingen roll om arbetsplatsen är belägen i en byggnad som uppfyller höga krav på tillgänglighet, vilket är ganska vanligt i Sverige.
Anledningen till att det ser ut på det viset är att det finns en hög beställar- och utförarkompetens vad gäller utformning av lokaler medan det finns en låg beställar- och utförarkompetens vad gäller utformning av datorsystem. De stora leverantörerna av dessa system har oftast inte ens uppmärksammat att detta kan vara ett problem. De avser oftast heller inte att göra något innan de uppfattar att detta är ett kundkrav. Kunderna å andra sidan tror ofta att det är självklart att de system de beställer kan användas av alla. Det är oftast först efter att ett system tagits i bruk som man upptäcker att det finns användare i organisationen som inte kan använda det. Resultat blir oftast inte att man byter system eller rättar till bristerna i systemet. Resultatet blir istället att man tar bort individerna som inte kan använda systemet.
Och vad blir resultatet av dessa processer? Jo: På svenska arbetsplatser finns i princip alltid minst en, ofta flera, handikapptoaletter. Men så länge arbetsverktygen inte är tillgängliga så finns där inga anställda med funktionsnedsättningar. Resultatet har blivit att de svenska myndigheterna och svenska storföretagen har väsentligt fler handikapptoaletter än vad de har anställda som behöver använda dessa toaletter.
Stefan Johansson