EU-direktiv kring tillgänglighet
Den här sidan ger en översikt över tre centrala EU-regelverk som ofta hänger ihop i praktiken – särskilt när man köper in, bygger eller förvaltar digitala tjänster.Upphandlingdirektivet, Webbtillgänglighetsdirektivet och Tillgänglighetsdirektivet.
1) EU:s upphandlingsdirektiv (Directive 2014/24/EU on public procurement)
Vad det är:
EU:s upphandlingsdirektiv styr hur offentliga aktörer ska genomföra upphandlingar på ett öppet, likvärdigt och transparent sätt. De mest centrala direktiven i “2014-paketet” gäller:
- 2014/24/EU (klassisk offentlig upphandling)
- 2014/25/EU (försörjningssektorer: vatten, energi, transport, post)
- 2014/23/EU (koncessioner)
Varför det är relevant för tillgänglighet
Upphandling är ett av de viktigaste verktygen för att säkerställa att det som köps in faktiskt fungerar för fler – t.ex. personer med funktionsnedsättning.
I upphandlingsreglerna finns uttryckligt stöd för att ställa tillgänglighetskrav i tekniska specifikationer (t.ex. “design för alla” / tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning).
Praktiskt innebär det ofta att du i kravställning och avtal kan behöva:
- kräva att leverantören följer en relevant standard (t.ex. EN 301 549 för digitalt)
- beskriva hur tillgänglighet ska testas, följas upp och åtgärdas
- koppla sanktioner/åtgärdsplaner till brister
2) Webbtillgänglighetsdirektivet (Web Accessibility Directive, 2016/2102)
Vad det är:
Webbtillgänglighetsdirektivet gäller offentliga verksamheters webbplatser och mobila appar och syftar till att de ska vara mer tillgängliga utifrån gemensamma krav inom EU.
Vad det kräver (i korthet):
- Att webbplatser/appar uppfyller tillgänglighetskrav enligt en gemensam EU-modell
- Att man publicerar en tillgänglighetsredogörelse
- Att det finns möjlighet att lämna feedback och att brister hanteras
- Att det sker tillsyn/uppföljning på nationell nivå (varierar hur detta är organiserat per land)
Vilken “standard” används?
Direktivet kopplas i praktiken till EN 301 549, som i sin tur bygger på WCAG (för webbinnehåll) och används för att visa efterlevnad.
3) European Accessibility Act (EAA, direktiv 2019/882)
Vad det är:
EAA är ett EU-direktiv som ställer tillgänglighetskrav på vissa produkter och tjänster för att minska skillnader mellan EU-länder och göra den inre marknaden mer enhetlig.
När börjar det gälla?
Reglerna ska tillämpas från 28 juni 2025 (med nationella variationer i exakt genomförande och tillsyn, eftersom det är ett direktiv).
Vilka typer av produkter och tjänster omfattas?
EAA omfattar utvalda produkter och tjänster som bedömts särskilt viktiga för tillgänglighet och där olika nationella krav annars skapar hinder. Exakta listor finns i EU:s sammanställningar och i respektive lands lagstiftning.
Koppling till EN 301 549
EN 301 549 används redan som ett centralt “tekniskt språk” för digital tillgänglighet (särskilt i offentlig sektor) och är också relevant som stöd i EAA-sammanhang.
Hur hänger regelverken ihop?
Ett förenklat sätt att se det:
- Upphandlingsdirektivet = hur du köper in (processen) och hur du kan ställa krav, inklusive tillgänglighet.
- Webbtillgänglighetsdirektivet = krav på offentliga webbplatser, appar och dokument.
- Tillgänglighetsdirektivet = krav på samhällsnära viktiga produkter och tjänster (ofta kommersiella, även om offentliga aktörer kan beröras som leverantörer eller beställare).
I verkligheten möts de ofta i samma projekt: du upphandlar en webb/tjänst, du måste klara webbtillgänglighet (om du är offentlig aktör), och du kan dessutom omfattas av EAA beroende på vilken tjänst/produkt du erbjuder.
Rekommenderad miniminivå i kravställning (enkel checklista)
När ni köper in eller utvecklar digitala tjänster brukar det vara klokt att alltid få med:
- Krav på standard: EN 301 549 (och där webbdelen innebär WCAG-krav).
- Test och verifiering: hur tillgänglighet ska testas (manuellt + verktyg), när, av vem och med vilka acceptanskriterier.
- Åtgärdshantering: tidsfrister för att fixa brister, prioritering av blockerande problem, samt vad som händer om det inte åtgärdas.
- Tillgänglighetsredogörelse och återkopplingsflöde enligt webbtillgänglighetsdirektivet och Tillgänglighetsdirektivet.