Är tillgängliga toaletter enbart avsedda för rörelsehindrade?

Myten om att tillgängliga tolaetter bara är till för rörelsehindrade gör att det byggs alldeles för få. Det är nämligen stora grupper som har behov av en tillgänglig toalett. Detta skapar i sin tur en onödig irritation och friktion mellan användargrupper då vissa anser sig ha förtur till den större toaletten, trots att behovet kan vara likställt.

Några exempel på grupper av personer som kan behöva en tillgänglig toalett:

• Personer som använder rullande hjälpmedel  behöver extra utrymme av olika skäl (exempelvis rullstol, rollator, barnvagn eller resväska).
• Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som vill undvika kontakt med inredningen, vilket är svårt i små utrymmen.
• Personer med nedsatt rörelseförmåga som behöver balansstöd i form av handtag, och dessutom vill undvika de onaturliga rörelser och kroppsställningar som kan krävas i små utrymmen.
• Personer med nedsatt syn som behöver ökad kontrastmarkering eller större utrymme för att undvika kontakt med inredningen.
• Personer med medicinska funktionsnedsättningar, däribland människor som behöver medicinera.
• Personer som använder stomipåse eller inkontinenshjälpmedel har behov av hyllan i anslutning till toaletten.
• Personer med klaustrofobi, det vill säga skräck för att bli instängd eller vistas i trånga utrymmen.
• Personer som av olika skäl inte definierar sin könsidentitet väljer ofta tillgängliga toaletter för att kunna besöka toaletten från ett könsneutralt utrymme, det vill säga undvika dam- eller herravdelningen.

Exempel