Statistik

Det är svårt att få en överblick över antalet personer som påverkas av bristande tillgänglighet. Eftersom det är så många olika typer av förutsättningar som kan skapa problem. Vi får ofta frågor om antalet personer med olika funktionsnedsättningar, men även det är svårt att svara på, eftersom det av integritetsskäl inte registreras. Dessutom går det att mäta på olika sätt. Vissa funktionsnedsättningar är svåra att diagnosticera, andra påverkar bara vissa delar av livet.

Vem påverkas egentligen av bristande tillgänglighet? Många frågar oss hur många personer med funktionsnedsättningar det finns. Det är inte alldeles lätt att svara på, inte minst eftersom svenska myndigheter inte får samla ihop information om befolkningens funktionsnedsättningar. Så tycker vi också att det ska vara: den personliga integriteten är viktigast.

Fast ibland är siffror ändå bra att ha. Det är mycket enklare att övertyga folk att rätta till bristande tillgänglighet om man kan berätta för dem hur många som påverkas – och hur stora insatser som behövs.

Så hur får vi fram siffror vi kan lita på? Siffrorna nedanför har vi samlat in från många olika källor. De flesta av dem har tagits fram med en av dessa tre metoder:

  • Urvalsundersökningar. En mindre grupp får representera alla man vill veta någonting om.
  • Hjälpmedelsförskrivning. Uppgifter om hur många som använder ett visst hjälpmedel, som rullstol eller skärmläsare.
  • Kontakt med sjukvården. Antalet som uppsökt läkarvård av ett visst skäl, eller antalet diagnoser som ställts av ett visst slag.

Alla metoder har både fördelar och nackdelar. Här presenterar vi de uppgifter vi tror mest på, men där det passar kommer vi också förklara vad som kan göra uppgifterna tveksamma.

Mänskliga förmågor och situationer som påverkar dem

SCB räknar med att omkring 36 % av befolkningen har någon form och grad av funktionsnedsättning. Nästan 11 % har fler än en funktionsnedsättning samtidigt. Här presenterar vi uppgifter om specifika funktionsnedsättningar kopplade till olika mänskliga förmågor.

Åldrande

  • 20 procent av Sveriges befolkning är över 65 års ålder (SCB 2021), och andelen kommer att öka.
  • Det finns cirka 150 000 personer med demens (Socialstyrelsen 2017). Antalet beräknas öka kraftigt.

Under de närmaste åren kommer Sveriges befolkning fortsätta att åldras. Och även om äldres hälsa blivit bättre de senaste årtiondena kommer det fortfarande vara vanligt med funktionsnedsättningar av olika slag i den här gruppen – däribland olika former av demens.

Källor: SCB, Socialstyrelsen, Karolinska institutet.

Rörelse och motorik

  • 5,9 % av alla vuxna har en rörelsenedsättning. (SCB 2020)
  • 3,4 % av alla vuxna har så pass nedsatt rörelseförmåga att de använder ett hjälpmedel eller behöver hjälp för att förflytta sig. (SCB 2020)
  • Sjukdomar i skelett och bindväv är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. (Försäkringskassan 2021)
  • Var fjärde person över 45 beräknas ha fått diagnosen artros. (Lunds universitet, 2021)
  • 100–150 personer per år drabbas av ryggmärgsskador på grund av olyckor. (Sydöstra sjukvårdsregionen, 2018)
  • Det finns många tillfälliga problem som gör det svårt att röra sig eller använda en dator. En hel del olyckor sker i samband med idrott och vintertid blir fallolyckorna fler på grund av halka.
  • 150 000 personer använder rullstol.
  • Omkring 250 000 personer använder rollator.

Antalet med rörelsenedsättning är mycket ungefärligt. Vad ska räknas som en rörelsenedsättning? Siffran som uppges här kommer från urvalsundersökningen ULF/SILC. Det är alltså de som svarat som själva fått avgöra vilken grad av funktionsnedsättning de har. Men det finns också siffror som utgår från diagnoser som ställts av vården.

Källor: SCB, Försäkringskassan, Lunds universitet, Sydöstra sjukvårdsregionen, Sahlgrenska, SOU 2017:43, Tidskriften Välfärd.

Läsa och skriva

  • 13,3 % av alla vuxna har svårt att läsa. (OECD 2013)
  • 5–8 % av befolkningen beräknas ha dyslexi. (SPSM, 2021)
  • Det saknas ordentliga studier av vad dyskalkyli är och hur många som har det: vissa forskare säger att det handlar om så få som 1,3 %, andra menar att det kan vara så många som 10,3 %. (Danderyds sjukhus, 2019)
  • 1,1 % av alla vuxna säger sig ha stora besvär av dyslexi eller dyskalkyli (SCB 2020)
  • Varje år drabbas upp till 10 000 personer av afasi. En tredjedel av dessa är i yrkesverksam ålder. (Afasiförbundet)
  • Nästan 20 % av Sveriges befolkning är födda utomlands. En del har begränsade kunskaper i det svenska språket. (SCB 2021)

Internationellt mäts läsförmåga genom urvalsundersökningar där de svarande placeras på en sexgradig skala. De som hamnar på eller under skalans lägsta grad bedöms ha svårt att läsa. Som med så många andra funktionsnedsättningar är detta en fråga om var man väljer att dra gränser, och vilka förväntningar samhället har på vad människan ska klara av.

Källor: OECD, SBU, SPSM, Danderyds sjukhus, Afasiförbundet, SCB.

Förstå

  • 0,5–1,5 % av befolkningen har lindrig intellektuell funktionsnedsättning. (Lindblad & Fernell, 2021)
  • 14 % av befolkningen beräknas ha svag begåvning.

Definitionen av svag begåvning är att man har mellan 70 och 85 i IQ. Det är teorin om normalfördelning som säger att 14 % av befolkningen befinner sig inom det spannet. Normalfördelning betyder att vissa egenskaper alltid kommer förekomma hos en bestämd del av befolkningen. Det är alltså ingen undersökning av verkliga personer som ligger till grund för uppgiften.

Källor: Lindblad & Fernell, Gillbergcentrum, Läkartidningen, Skolvärlden.

Se

  • 68 % av alla vuxna använder glasögon eller kontaktlinser i någon utsträckning. (SCB 2021)
  • 4,9 % av alla vuxna har svårt att se även med glasögon eller kontaktlinser. (SCB 2021)
  • Åtminstone 30 000 personer är gravt synnedsatta eller helt blinda. (SCB 2016)
  • 1 300 läser punkskrift. (MTM 2018)
  • Några procent av befolkningen är färgblinda.

Här kommer våra uppgifter framför allt från SCB:s urvalsundersökningar. Men det finns andra sätt att räkna antalet personer med synnedsättning. För ett antal år sedan tog SRF reda på hur många som var inskrivna vid landets syncentraler. På så vis kom man fram till att det fanns 120 000 synskadade i Sverige. Det är en mycket lägre siffra än vad SCB kommer fram till.

Källor: SCB, Synskadades riksförbund, Myndigheten för tillgängliga medier, Lunds universitet.

Höra

  • 18,4 % av den vuxna befolkningen hör dåligt. (SCB 2020)
  • Fler än 700 000 uppskattas behöva hörapparat, men bara knappt 500 000 har en apparat. (HRF 2017)
  • Åtminstone 15 000 personer är gravt hörselskadade eller har blivit döva i vuxen ålder. (SOU 2004:83)
  • Åtminstone 10 000 är barndomsdöva, och det föds åtminstone 70 döva barn per år. (SOU 1991:97)
  • Åtminstone 30 000 personer är i behov av teckenspråk eller liknande stöd. (SOU 2006:54)
  • Döva ser sig själva som en språklig minoritetsgrupp.

Uppgifterna om hur många döva personer det finns är egentligen föråldrade – de kommer från offentliga utredningar som gjordes 2004 respektive 1989. Med tanke på att befolkningen har ökat sedan dess är det sannolikt att det nu finns fler döva. Men vi väljer att vara försiktiga, och presenterar därför de lägre siffrorna här.

Källor: SCB, Hörselskadades riksförbund, SOU 1991:97, 2004:83 och 2006:54.

Tala

  • Det finns många med talskador, bland annat åtminstone 25 000 med dysartri. (Vårdguiden 2021)
  • 100 000 stammar. (KI 2017)
  • Cirka 0,7 % av alla skolelever har en grav språkstörning. (SOU 2016:46)

Med talskador menas oftast svårigheter att uttrycka sig muntligt som är rent motoriska, till exempel till följd av hjärnskador och slaganfall. Språkstörningar, däremot, brukar dyka upp i tidig ålder, och förekommer ofta tillsammans med kognitiva svårigheter.

Källor: Vårdguiden, Karolinska institutet, SOU 2016:46.

Neuropsykiatriskt

  • 2,4 % av alla vuxna har en neuropsykiatrisk diagnos. (SCB 2020)
  • 1 % av befolkningen har ett autismspektrumtillstånd. (Gillberg, 2021)
  • Dåligt utformade IT-system skapar kognitiva svårigheter hos individer som inte har någon egentlig funktionsnedsättning.

Det finns tecken på att andelen med ADHD har ökat de senaste årtiondena. Men forskare är inte överens om det beror på att det faktiskt har blivit vanligare, eller om det framför allt handlar om att det nu är lättare att få den diagnos man behöver.

Källor: Socialstyrelsen, Gillberg, Kunskapsguiden, Hjärnfonden.

Psykisk ohälsa

  • Mer än 7 % av alla vuxna har stora problem med psykisk ohälsa. (SCB 2020)
  • 60 000 personer behandlas på psykisk slutenvård varje år. (Socialstyrelsen 2016)
  • Åtminstone tre procent av befolkningen söker hjälp av sjukvården för psykiska besvär varje år. (Socialstyrelsen 2012)

Psykisk ohälsa är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna, men det kan vara svårt att definiera exakt vad det innebär. Antalet som vänder sig till sjukvården med psykiska besvär är visserligen en tydlig markör. Även de som inte uppsöker vården kan dock uppleva sig nog så hindrade av sin psykiska ohälsa.

Källor: SCB, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten.

Astma och allergi

  • 30 % av alla vuxna har någon allergi (SCB 2021)
  • 9,9 % av alla vuxna har astma (SCB 2021)
  • 7,4 % av alla vuxna har svåra besvär av astma eller allergi. (SCB 2020)

Här handlar det än en gång om självrapporterade uppgifter. Det kan finnas problem med detta. Vet vi till exempel att olika personer menar precis samma sak med att de har svåra besvär?

Källor: SCB

Överkänslighet

Tusentals personer upplever att de är känsliga mot elektromagnetiska fält, men det saknas vetenskapliga bevis för ett orsakssamband. Trots detta har Socialstyrelsen erkänt Elöverkänsligas Riksförbund som en funktionshinderorganisation med rätt till statsbidrag. Förbundet är också en aktiv del av den svenska funktionshinderrörelsen.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Elöverkänsligas Riksförbund.