Funka om sociala medier – igen
Med finansiering från den norska forskningsinstitutionen IT-funk har Funka tillsammans med det norska forskningsbolaget Karde undersökt hur ungdomar med Asperger använder sociala medier. Undersökningen har genomförts i både Sverige och Norge. Genom enkätundersökningar och statistik har vi fått fram ett underlag som förhoppningsvis kan leda till ett större forskningsprojekt längre fram.
Undersökningen har genomförts som en förstudie och har ganska liten omfattning. Därför får vi vara försiktiga med att dra säkra slutsatser, men klart är att nätet är viktigt för den här målgruppen. Flera respondenter uppger att det är ”skönt att slippa ses i verkligheten” samtidigt som många uppger att de ”skulle dö” utan internet, eftersom ensamheten helt enkelt skulle bli för stor.
Vad är svårt?
En fråga vi försökt få svar på är om det finns svårigheter som skulle kunna kopplas till vanliga problem som personer med neuropsykiatriska diagnoser ofta upplever. Vanliga problem kan handla om svårigheter att komma ihåg saker eller svårigheter att fokusera och behålla fokus under tillräckligt lång tid för att utföra en uppgift.
Att många upplever det som krångligt med lösenord är nog en generell problematik. Men att så många pekar ut ”saker som händer automatiskt” som en svårighet kan ha en tydlig koppling till neuropsykiatriska diagnoser. Det gäller även ”röriga sidor” och ”för mycket text”. Den invändningen kan många ha, men här är det mellan 25-30 % som pekar ut detta som svårigheter.
Sociala medier – på gott och ont
Den övervägande bilden är att sociala medier är bra och att de kanske till och med är särskilt bra just för personer med Asperger och andra neuropsykiatriska problem. Umgänge via nätet har en rad fördelar. Det ger tid till eftertanke, man slipper tolka sådant som kan anses svårt i ”riktiga livet”, det vill säga ansiktsuttryck, undertoner och liknande. Det är också flera, båda ungdomar och föräldrar, som tar upp möjligheten att hitta någon som liknar mig själv. Vi tolkar det som att man genom nätet får en möjlighet att hitta personer som kanske själva har en diagnos eller som förstår hur det är att leva med en diagnos. Den typen av förståelse kanske man inte kan uppnå i skolan eller på jobbet, där man kanske är den enda personen med neuropsykiatrisk diagnos.
De vänner man får via nätet verkar vara mycket viktiga. De kan dels ha en bättre förståelse för de funktionsnedsättningar som kan vara en följd av diagnosen. Men det är också så att vissa nedsättningar inte märks eller i alla fall förminskas av att kommunikationen sker via nätet. Olika typer av sociala tillkortakommanden märks inte lika tydligt eller försvinner helt när kontakterna sker via nätet.
Problem med sociala medier
35,3 % av ungdomarna har själva råkat ut för problem och 23,5 % har vänner som råkat ut för problem. Bland de problem som nämns är mobbning, kränkningar och kapade konton vanligast men vi ser också exempel på grövre sexuella brott. Bland föräldrarna anger 45,5 % att deras barn råkat ut för problem. De pekar ut liknande problem som dem ungdomarna själva ta upp.
I den svenska studien ”Hur farligt är internet?” (Feltizen, Findahl, Dunkels) från 2011 kan man se att ungefär 25 % av 15-16 åringarna ”upplevt obehag av något på internet de senaste tolv månaderna”. I samma undersökning svarar 9 % att de ”varit med om att någon uppträtt sårande eller elakt mot dem”. I vår undersökning svarar 29 % att de blivit utsatta för olika typer av kränkningar.
Projektets slutrapport kommer att publiceras på vår webbplats.
Finansiering: IT Funk
Konsortium: Karde (Projektägare), Funka
Tidsperiod: 2012
Delrapport från projektet Friends, pdf-format (552 kb), öppnas i nytt fönster